Meiju Vartiainen

View Original

Föder du en offerroll eller skapar du en skapare?

Föder du en offerroll eller skapar du en skapare? Det är en stor fråga, men vad betyder det egentligen? Kort och gott kan man säga att vi genom sättet som vi bemöter andra människor på och våra egna tankar kan vara med och föda / underhålla offerroller eller vara med och skapa skapare. Innan vi djupdyker in i hur detta kan se ut ska vi först bena ut skillnaden mellan offerroll och skapare.

Offerroll
En person som är i en offerroll ältar mycket och ser hinder i det mesta. Det är personer som ofta försvarar och förklarar sig och tar saker personligt. De vill vara vinnare men känner sig för det mesta som förlorare. De som hamnat i en offerroll ser saker ofta som svart eller vitt, rätt eller fel och känner sig ofta separerad från andra och som att allting och alla i världen är emot dom. De kan lätt använda sig av meningar såsom “Du förstår inte - jag har inget val”, “Det spelar ingen roll vad jag säger eller gör” eller “Livet är och kommer alltid att vara såhär”. De tar generellt allting som händer i livet på ett stort allvar och känner sig ofta fast och ser sig som offer för omständigheterna. Detta är ofta personer som lätt hamnar i dömande och ser ofta som att saker ”Händer åt oss” istället för att vi har kontroll över det som händer och våra reaktioner.

Skapare
En person som istället lever mer i en skaparmentalitet är en person som är tillåtande och tar emot utan att värdera det som sker som varken bra eller dåligt, rätt eller fel. Det är en person som ser möjligheter i allt även när det ej går som tänkt och ofta ställer sig frågan ”Vilka möjligheter har jag nu?” istället för “Varför händer det här mig?”. En skapare lägger inte skuld på någon annan utan inser att hen är stor nog att ta ansvar själv samt ser och gör val samt tar dom framåt. Det är ofta personer som ser perspektiv och möjligheter och som lever i nyfikenhet istället för dömande.

En skala, som med så mycket annat
Viktigt att nämna är att vi alla flyter mellan dessa två stadier, mer eller mindre. Saker sker såklart i livet som gör att det är svårt för oss att alltid välja vägen att skapa våra liv och det är lättare att vi drar på oss offerkoftan. Däremot genom medvetna val kan vi börja vara mer skapare av våra liv istället för offer för omständigheter.

Föder du en offer roll?
Det finns två perspektiv i detta: (1) Vad du gör för dig själv och (2) Vad du gör för andra.

När det kommer till oss själv handlar det mycket om den inre värld vi har och bygger upp genom åren. Vi kan vara väldigt medvetna om var vi befinner oss och ständigt sträva efter att inse att vi har kontroll över våra liv och våra reaktioner, eller så kan vi se det som att livet konstant är emot oss. Vi kan även välja att omringa oss med människor som hjälper oss att bli mer av en skapare än att fastna i våra tankar. Även de gånger som det kan kännas som att absolut ingeting går som vi vill kan vi fortfarande välja att ställa oss själv frågor såsom “Hur kan jag skapa med det här?”, “Vad kan jag välja här?” eller “Vad försöker den här situationen berätta för mig? Vilken information får jag här?”. Att anamma denna mentalitet gör livet betydligt enklare och lättare att leva för sanningen är den att i de flesta fallen kan din reaktion och dina val förändra hela situationen - du håller i trollspöet!

När det kommer till vad vi gör för andra så börjar det bli snäppet svårare. Du vet hur enkelt det är att “stötta” en vän genom att säga bekräftande saker såsom “Ja, jag förstår hur du känner, han gjorde verkligen fel, han borde bara ha fattat vad du menade…” istället för “Jag förstår att du känner dig upprörd, finns det någonting i den här situationen som du hade kunnat göra för att ni hade kunnat få ett annat resultat i just den situationen?”. Vi är i grund och botten oerhört bekväma flockdjur och det är så enkelt och bekvämt att säga det personen framför oss vill höra istället för att vara den “Jobbiga jäveln”. Du vet den där personen som hjälper andra att se saker från olika perspektiv och som hjälper en att inse vilken enorm kraft som sitter hos oss själv och vårt sätt att se vår egna roll i olika situationer. Vi är finare människor när vi bemöter andra på det sätt dom behöver än på det sätt dom vill.

En viktig sak vi alla kan fundera över är: Hurdan vän är du? Bekräftar du en offerroll eller skapar du en skapare? Var den jobbig jäveln både för dig själv och andra. Var det även och speciellt när det är obekvämt för det kanske är då det har som mest betydelse och positiv påverkan i längden? Vi hjälper varandra sällan långsiktigt genom att endast bekräfta varandras tankevärld och tankemönster. Jag tänker personligen att rikedomen i nära relationer är just den unika förmågan att anamma brutal ärlighet men med en fin och omtänksam retorik.

Hur kan vi hjälpa andra i deras offerroll?
Om en person hamnat djupt inne i en offerroll är det viktigt att komma ihåg att många människor inte vill lämna det bekväma sättet att tänka och att du ofta kan bli ett störande moment i deras vardag. Inte allt för sällan har jag haft människor nära mig som trots min välvilja i de perspektiv jag delat har valt att bryta relationen med mig för att sedan 6 månader senare återvända och tacka mig för min ärlighet. Det finaste du kan göra för en person är att på ett omtänksamt sätt visa att du förstår hur dom känner och visa dom att bara för att dom känner sig fast så behöver det inte alltid betyda att dom är det. Tillåt dom att känna det dom känner men väck nya vägar och tankebanor genom frågor såsom “Hur skulle du vilja att det var istället?”, “Om du kunde släppa alla hinder du ser, vilka möjligheter ser du då?”, “Är det verkligen sant att det inte finns en annan väg?”

Viktigt att alltid komma ihåg är däremot att vi aldrig ska ta ansvar för någon annans process. Människor växer i att ta ansvar och är i de flesta fall stora nog att göra det, ibland kan vi bara behöva perspektiv och hjälp på traven för att förstå vår egen storhet.