Hur ser det ut när vi människor bryr oss på riktigt? Handlar det om att alltid ställa upp? Att alltid göra det lilla extra? Handlar det om att säga snälla saker? Eller om att lyssna och vara fullt närvarande? Om att inte döma varandra för de sämre stunder i livet? Eller vad handlar det om för dig?

För mig handlar det om att göra något när du själv inte har någon vinning i situationen. Att få känslan av att du verkligen vill bidra och att du faktiskt gör det. Att genuint bry sig är en sådan otroligt vacker handling som alltid får mig att bli alldeles varm inombords. Osjälviska handlingar i alla dess former.

Jag önskar att det fortsätter dyka upp fler och fler exempel på att bry sig som den jag delar med mig av nedan. Världen behöver det. Vi alla behöver det.

…..…..…..…..…..…..…..…..…..…..…..…..…..…..…..…..…..…..…..…..…..…..…..…..…..…..…..…..

Min mamma har sedan ca ett år arbetat inom hemtjänsten och det sätt hon pratar om sitt yrke och den betydelse det har för så många människor är mer än beundransvärt. På hennes sista dag på sin förra arbetsplats ringde hon mig efter sitt sista besöket för dagen. Det var dags att vinka av alla de människor hon kommit till att bry sig om och jag möttes av en berörd mamma. Hon försökte sätta ord på hur det kändes att lämna dessa människor som hon fått en sådan fin relation med. Hur de sista kramarna kändes djupt in i själen och hur ont det gjorde att säga hejdå. Hon berättade hur svårt det var att hålla tårarna tillbaka och hur betydelsefullt och viktigt det varit för henne att få finnas till för alla dessa människor. Det som lyste mellan raderna i samtalet med min mor var vilken otrolig villkorslös kärlek dessa människor sprider tillbaka till alla som arbetar inom vården när de känner att människorna vill vara där med dom. Inte för att det är ett “jobb” utan för att dom vill vara där och är genuint närvarande och inlyssnande. Det ger verkligen ett utbyte av kärlek mellan två personer på en nivå som många aldrig tidigare upplevt.

Min mor har sedan en tid tillbaka gått vidare till en annan arbetsgivare men pratar fortfarande om hur hon saknar de människor hon “Lämnat bakom sig” och hur hon dagligen funderar över hur dom mår. Förra veckan ringde mamma mig och undrade om jag ville åka med henne och hälsa på hos en av de äldre som hon tidigare tagit hand om och som hon fått tillåtelse att fortsätta besöka. JA, hon åker fortfarande och besöker personen trots att hon inte längre har någon som helst roll som hennes “vårdare”. Inte för att hon får betalt, inte för att hon har någon vinning i det, utan helt enkelt för att hon äkta och genuint från botten av sitt hjärta bryr sig om personen som hon har framför sig.

Under besöket satte jag mig vid köksbordet och fick bevittna någonting så otroligt äkta, vackert, sårbart och osjälviskt. Rulle efter rulle rullade hon hennes hår med sådan precision samtidigt som hon med den mest omtänksamma och genuina rösten samtalade med den äldre tanten om allt mellan himmel och jord. Där satt jag i min tur och kämpade ordentligt för att hålla mig från tårarna som trots mina ansträngningar sakta rullade ned för min kind. Jag fick bevittna en person som tog sig tiden att vara medmänniska och bry sig och på så många fina sätt visade att hon gjorde det. Inte nog med det fick jag uppleva vad den tiden betydde för en annan person och hur sinnesstämningen ändrades från stunden då vi kom in genom dörren tills dess att det var dags för oss att gå igen. Så påtagligt, vackert och känslosamt. Än idag kommer tårarna till ytan när jag tänker tillbaka på besöket och på den äldre kvinnans leende och tårfyllda ögon mitt i hennes ensamhet.

En av mina absolut största drömmar i livet är att alltid få leva i ett samhälle där människor, likt min mor, fortsätter att bry sig om varandra och vågar visa det genom osjälviska handlingar. Tack mamma för att du påminde mig om hur viktiga genuina handlingar är för samhället och tack för att du gör skillnad, både på och utanför jobbet. Du är en förebild.