Många situationer och beteenden gör att man både privat men, även inom affärsvärlden tappar hakan. Det finns mycket vi människor vill, vi har vettiga tankar, energi och drivkraft, men någonstans är det där det tar stop. Kanske är det så att vi inte vet hur vi ska rikta denna energi? Oavsett så kan jag ibland inte få ihop beteenden och värderingar hos oss människor och tanken slår mig alldeles för ofta att det är dags att vi skärper oss! Vi går på inspirationsföreläsningar för att bli inspirerande, men promenerar efter det hem till våran soffa, öppnar upp en colaburk och slår på ytterligare ett avsnitt av Modern Family. Vad hände med att gå från ord till handling? Varför är det så svårt för oss människor att sätta in lite action i vår vardag? Ta tag i ett problem och faktiskt lösa det? Istället för att klaga kanske vi kan vara startskottet till att lösa ett problem?
Några exempel; Redan i augusti 2016 fick vi beskedet att "Overshoot Day" ägde rum, det vill säga dagen då hela årets ekologiska budget hade konsumerats för det året. På 8 månader hade vi konsumerat det som var menat att räcka ett helt år. Vi säger och vi ser att vi har förbrukat mer än vi kan och vad gör vi åt saken? Vi smäller upp ytterligare ett varuhus med billiga varor, vi skickar ut ännu fler rabattkuponger, vi ger ut priser till företag som sålt mest och som finns i flest länder. Min fråga är; till vilken nytta gör vi det? Tror vi på något konstigt sätt att genom att förbruka ännu mer resurser kommer vi att få tillbaka de resurser och den ekologiska budgeten som redan blivit förbrukad? Makes no sense, eller hur? Vi uppmuntrar till konsumption och vi missbrukar högtider till att få människor att handla ännu mer. Det är dags att tänka om.
Ett annat exempel; I Sverige har vi det rätt bra, vi är duktiga på miljöarbete och till viss del även på att ta hand om varandra, men verkligheten utanför landets trygga gränser är någonting helt annat. Så fort vi slår på tvn så ser vi dagligen på nyheterna att det finns fattiga länder som har det riktigt dåligt. Samtidigt så vet vi att om vi skulle ta 10 % av de tre rikaste personernas förmögenheter så skulle vi kunna rädda alla dessa länder - Vad gör vi istället? Ja vi kollar på nyheterna och tycker synd om människor i andra länder som knappt har någonting annat än en benstomme kvar, sedan stänger vi av vår tv och sätter oss vid middagsbordet och äter ytterligare en lyxmiddag. Kanske är det så att vi skrollar förbi alla hemska bilder i vårt Facebook-flöde? Ja, det har nog vi alla gjort. Oavsett så är det lätt för oss att ignorera de hemska saker som sker runtom i världen, så länge det inte drabbar oss i Sverige. För vad skulle vi göra då? Skulle vi önska att alla andra länder gick ihop och hjälpte oss? Skulle vi tycka att det var okej om de andra endast följde situationen via tv och sociala medier, eller skulle vi vilja att de gick från ord till handling?
Med detta inlägg vill jag bara säga förlåt till framtidens generation för att det inte räckte att 50 % av oss tänkte på er och andra människor som är drabbade i andra länder. Förlåt att ni år 2030 har hamnat i en situation som endast vi hade kunnat lösa genom att backa tillbaka tiden och agera annorlunda. Förlåt att detta samhälle gick åt fel håll av den enda anledningen att vi sa någonting som behövde förbättras, men gjorde någonting helt annat. Förlåt att det inte räckte att varorna vi sålde var miljömärkta när vi krängde på folk mer än vad de faktiskt behövde. Förlåt att inte ni fick vara med och bestämma hur er framtida värld skulle se ut. Förlåt för att ni får sopa upp det som finns kvar av denna planet.
En sista sak, grattis till att ni tillsammans med oss fortfarande har chansen att börja bry oss tillräckligt mycket för att gå från ord till handling. Socialt företagande, vet du vad det är? Om inte, kolla upp det.
